Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Göran Sonesson - Sida 1 av 1

Soft Center : De komplexa förestÀllningarnas affÀr

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de empiriska data som rör affÀren? Hur ser aktörerna pÄ affÀren? Vad innebÀr aktörernas förestÀllningar för affÀren? Syfte: Syftet Àr att utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar belysa affÀren mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och dÀrmed hjÀlpa affÀrens aktörer att inse vad som krÀvs för att affÀren skall bli lyckosam.

Soft Center - De komplexa förestÀllningarnas affÀr

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de empiriska data som rör affÀren? Hur ser aktörerna pÄ affÀren? Vad innebÀr aktörernas förestÀllningar för affÀren? Syfte: Syftet Àr att utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar belysa affÀren mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och dÀrmed hjÀlpa affÀrens aktörer att inse vad som krÀvs för att affÀren skall bli lyckosam. AvgrÀnsningar: Vi koncentrerar oss pÄ det abstrakta innehÄllet i affÀren ge-nom att undersöka vilka förestÀllningar om affÀren de olika aktörerna har. Metod: I denna kvalitativa undersökning har vi genomfört intervjuer med personer frÄn Wilh.

Ensam Ute : Att placera offentlig skulptur

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

LagerstÀllesrationalisering hos Midelfart Sonesson AB

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Elever med sÀrskilda behov : En studie om hur tio lÀrare uppmÀrksammar elever i behov av sÀrskilt stöd

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Kvinnan och havet : Ett genusperspektiv pÄ den vikingatida kvinnan lÀngs med svenska vatten.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gÄ till, med BorÄs kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehÄller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gÀller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgÄr frÄn Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrÄn begreppen uttryck och innehÄll med fokus pÄ hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar Àven perspektiv pÄ platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrÄn Christian Norberg-Schulz teorier..

Matsvinn pÄ förskolor i Uppsala kommun

Under hösten 2008 har det uppmÀrksammats i massmedia att vi slÀnger mycket Àtbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slÀngs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge lÀns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn Àr en stor kÀlla till miljöbelastning frÄn livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och förÀldrar pÄ förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska pÄ matsvinnet? Kan man med enkla medel ÄtgÀrda detta eller krÀvs omfattande förÀndringar? Vilka lagar och regler gÀller?.

Ingenmansland : Hybridbilders rörelser genom grÀnszonen mellan konst och reklam.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av bÄde konst och reklam, och de grÀnsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fÀlt. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsÀttningar för hur förflyttningar mellan konstfÀltet och reklamfÀltet kan ske. Den teoretiska utgÄngspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrÄn Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har nÀrvaron av dessa parametrar undersökts i relation till nÄgra generella karaktÀristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sÀtt för att uppnÄ en rörlighet mellan fÀlten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som lÄngsiktigt befÀster dess rÀtt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fÀlten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i bÄda riktningarna; bilden befÀster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahÄller sedan sjÀlv verktygen för att ifrÄgasÀtta denna kategorisering..

Bilden pÄ vÀggen : om bilden, dess retoriska dimensioner och anvÀndning i skolan

Skolmiljöerna Àr liksom de allra flesta av vÄra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt prÀglas skolan av en textsprÄksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper pÄverkarade hur elever anvÀnder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, sÀrskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), pÄverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna vÀljer att anvÀnda, i undervisningssituationer. Empirin baserades pÄ intervjuer med Ätta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, vÀlja ut bilder och berÀtta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Bordsaltare

I den hÀr uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag anvÀnder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel pÄ hur jag bildligt och sprÄkligt kommunicerar. I ett samhÀlle som vÄrt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, Àr det lika viktigt att förstÄ hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala sprÄket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgÄr pÄ mycket olika sÀtt i de tvÄ fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar hÀr om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmÀnna kategorier som alla bilder, ocksÄ konstbilder, bygger pÄ? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstÄ det sÀregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar ocksÄ med hur bilden förhÄller sig till andra bilder, tidigare sÄdana, samtidiga eller senare skapade.

Och i de fönster dÀr ljuset Àr tÀnt - kan man förmoda att nÄgon Àr hemma

I den hÀr uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag anvÀnder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel pÄ hur jag bildligt och sprÄkligt kommunicerar. I ett samhÀlle som vÄrt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, Àr det lika viktigt att förstÄ hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala sprÄket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgÄr pÄ mycket olika sÀtt i de tvÄ fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar hÀr om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmÀnna kategorier som alla bilder, ocksÄ konstbilder, bygger pÄ? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstÄ det sÀregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar ocksÄ med hur bilden förhÄller sig till andra bilder, tidigare sÄdana, samtidiga eller senare skapade.